eliniparis

för ungefär en timme sedanElin Gustavsson

Sitter på Metron och låten "vi kommer alltid ha paris" kommer upp när jag shufflar, andra gången idag och kanske 5e gången den här veckan? Jag tänker på att nästa fredag så är det sista kvällen här i Paris, sista kvällen efter 9 månader och två veckor. Nu är Metron vid st. Lazere och jag minns första gången jag var här, andra helgen i Paris och jag och Johanna stämde träff vid starbucks, problemet var bara att vi stog vid olika.. Hur många gånger har jag inte åkt denna Metro? Hur många gånger har jag inte pluggat på den? Hetsläst massa böcker som jag som vanligt börjat med i sista minut. Jag har sovit och till och med gråtit på den här Metron, det sköna med en storstad, man kan göra vad som helst utan att någon lägger märke till en. Nu är jag vid champs elysees-clemenceau, första gången jag var här var första måndagen jag skulle till skolan, jag var så ovetande då alltså. Här har jag bytt Metro varje dag till och från skolan, åka Metro med Greta sen tränga sig ut ur den stora folkmassan har ju vart lite av en vana, som aldrig mer kommer komma tillbaka. Minns en gång när jag hade tråkigt på Metron och bestämde mig för att lära mig alla metroatationer utantill, haha liv. Det var i början då allt var nytt. Nu är jag vid varenne, där svenska ambassaden ligger och där jag en gång fick vänta en halvtimme för att Metron gick sönder. Haha en annan gång när Metron gick sönder och jag bytte till en annan och skulle försöka gå hem från en station rätt nära mig, dock så gick jag vilse.. Fick panik och ringde Johanna, sen hoppade jag på någon buss och helt plötsligt kände jag igen en pizzeria nära mig, så jag hoppade av. Nu är jag vid saint-francois xavier och duroc; två stationer jag aldrig gått av på eller ens vet vart de ligger. Nu är jag vid montparnasse, här har man ju vart ett antal gången, bytt Metro som tar typ 5 min bara att gå till andra Metron för stationen är så stor. Här var jag också första helgen, jätte rädd för att någon skulle råna mig eftersom lärarna skrämt upp oss så mycket, minns hur jag tänkte "ska aldrig ta upp min mobil synligt i Paris" haha, nu sitter jag här och skriver helt öppet.. Pernety är stationen jag är vid nu, här bodde jag och Tobbe sista gången, jätte fint hotell och en av de bästa helgerna här, även fast vi inte gjorde något speciellt alls, ändå var det lika jobbigt att stanna här ensam sen. Nu är nästa Malakoff som vart mitt hem nio månader och två veckor, men nästa lördag är det inte det längre, den vägen jag gått varje dag kommer inte längre vara den vägen jag går, den Metron jag sitter på kommer jag inte åka igen, de klasskompisar jag har kommer jag aldrig ha igen och min familj här kommer jag kanske aldrig träffa igen. Tack Paris för allt du gett mig.

Nu är Metron vid st. Lazere och jag minns första gången jag var här, andra helgen i Paris och jag och Johanna stämde träff vid starbucks, problemet var bara att vi stog vid olika.. Hur många gånger har jag inte åkt denna Metro? Hur många gånger har jag inte pluggat på den? Hetsläst massa böcker som jag som vanligt börjat med i sista minut. Jag har sovit och till och med gråtit på den här Metron, det sköna med en storstad, man kan göra vad som helst utan att någon lägger märke till en.

bilden är ifrån första gången emma var här. en av de roligaste helgerna i mitt liv. Så många som har hälsat på oss här, så mycket som jag uppskattat det, fan vad jag är lyckligt lottad!